Känner ni att sockret vissa dagar har en enorm makt över er? Att vad ni än gör, hur ni än gör och var ni än är så styrs ni ofrivilligt av socker? Det fanns en tid i mitt liv då jag var bättre på att styra sockret än vad sockret var på att styra mig. Tiden i mitt liv just nu är raka motsatsen. ÄVEN om jag lyssnar till Magnus tjat varje dag så är jag och mitt sockerkontroll i en tillfällig svacka just nu… ungefär 1000 meter djup svacka.
I söndags köpte min sambo ett 200g choklad och la på bordet framför mig. År 2008 kunde jag med lätthet bara titta på chokladet och skaka på huvudet. I söndags slet jag upp plasten och på 15 min var det helt borta. JAG åt allt själv. Två minuter senare hotar jag med att göra slut på allvar om han någonsin gör detta mot mig igen. Jag var seriöst förbannad på honom. I tisdags träffade jag en tjej i hundhängnet i Pålsjöskog och hon bad om råd för att bli av med socketsuget. Vad ska JAG säga? Jag som med lätthet kan öppna skafferiet och ta sirapsflaskan och suga på om jag inte hittar något annat sött hemma. Sjuk i huvudet? Jag kallar det tillfällig svacka som sagt. Tjejen med hunden berättar att hon skyller på sambon precis som jag gör och att även hon känner att hon MÅSTE äta upp godiset när de köpt det. Det blir ens förbannade skyldighet! Skönt att jag inte är ensam i varje fall ..
Idag fick vi en hel låda choklad av svärmor (tack KÄRA KÄRA du) och jag beslöt i bilen hem att INTE ta ett enda. Datorn började strula och vad händer? För att få energi MÅSTE jag ta ett choklad. Min sambo går emot mig för att ta chokladet från mig och jag ger honom en dödsblick och känner hur jag förvandlas till ett stridslystet, mordiskt psykfall och sätter mig i soffan långt borta från honom för att tugga i mig sockret. Två minuter senare skäller jag på honom om varför i he—te han inte tog chokladen från mig. Sjuk i huvudet? Kanske …
Några av er som läser tänker säkert: Hmm, är inte hon kostrådgivare? JOO, BIGTIME! Jag vet exakt hur många kalorier som behövs varje dag för att jag ska må bra, jag vet vilka örter jag ska äta, jag vet vilka vitaminer och mineraler jag behöver fylla på från dag till dag så kunskapen är det inget fel på. Det är KARAKTÄREN som ligger i dvala djupt under isen. Hoppas det töar snart …
Just nu sitter jag i soffan och funderar över hur man låter sig styras och hur svaga vi är när vi låter något meningslöst styra oss. Jag vet att jag och tjejen i Pålsjöskog inte är de enda som ibland blir psykfall över ett choklad men visst är det sjukt. Min svacka går säkert över, jag kanske kan ta ett KitKat under tiden och invänta viljestyrkan …
Ha en underbar helg på er alla godisråttor. /AJ