På bakgården i kväll

Som sagt, Gudfinna hälsar att uteträningen 18.30 i kväll hålls på gräsmattan bakom Aktiverum. Ett tips är att inte springa barfota där. Jag sparkade av mig skorna i helgen för att känna gräset under fötterna och fick hela fotsulan full av nässlor. Små små j—lar som stack upp som spjut från marken. Skor på, energi i kroppen och ett glatt humör!Det börjar närma sig Augusti också. På torsdag smäller det och det firar som bekant Annie och Marcus med Tabata team. 60 min långt och 60 min hårt … phuu! Boka, boka. Detta blir Marcus sista pass hos oss på ett tag eftersom han ska till det stora landet i väst och bli tjock .. 😉 Vill ni krama honom adjö passar det kanske på torsdag. <3Vi ska strax här på bloggen få en redogörelse i hur cyklingen till Paris gick med Team Rynkeby. Paul såg nöjd ut i morse när jag hittade honom på kontoret men jag har bett en kär kund skriva lite från sitt hjärta om sin upplevelse genom Europa på cykel. Snart på bloggen …. vänta, vänta ….Vill ni också göra något på två hjul för barncancerfonden men känner att Paris är liiite att ta i kommer det ett lopp för oss den 24 augusti. 4 mil genom domsten, döshult och Ingelsträde med fikapauser och mys. Gå in på barncancertrampethbg.se för mer info.Kram för idag. /AJ 

Tips på grym träning.

I går jobbade jag till stängning och körde mitt tuffaste gympass på länge. Jag bar runt på vikter som sammanlagt blev 650 kg. Mina armar var stenhårda och flåset lagom skönt. Tänk att få träna på arbetstid! Jag började städa efter er kvart över nio och var klar kvart i tio … Men jag var inte bitter..;) Nej, jag var tacksam för den gratisträning ni gav mig så här på kvällskvisten. Tänk att ni MISSAR en massa träning genom att ”glömma” plocka undan efter er. Tänk så vältränad era kroppar varit om ni gjort det där sista rycket. Nu fick jag den träningen istället.Annars var det väldigt angenämt att jobba igår. Jag spanade in på Sagas step 1, på Camillas Sh´bam och Mattias TABATA. Härligt att se er flåsa, kämpa och njuta på samma gång i salarna.Ha en trevlig varm helg nu mina vänner. Jag stänger på lördag om någon vill ge mig lite träning då också. 😉 Kram på er. /AJ

Drick på stranden.

20130724-175412.jpg

20130724-175347.jpg

Min kära kollega Annika Lilja vill tipsa er om tropisk dryck som måltid på stranden. Om du inte vill ha sand på mackan vill säga. 😉 Just nu säljer vi 5 påsar för 100:-. Blanda med vatten, skaka om och ha i kylväskan tills du blir sugen. \n\n\nJag hoppas verkligen vädret håller i sig till helgen då det är festivalyra i stan. Annie nämnde något om oväder men vi lyssnade inte så noga. Det drar nog förbi…. \n\nÖnskar er en härlig dag. /AJ

Augusti börjar och slutar med tuff träning.

Den 1 augusti utlovar Annie och Marcus ett teampass TABATA som ni sent ska glömma. De kommer lägga ribban för resten av månaden som avslutas i Andriannas händer med BODYCOMAT-maraton med tre fullspäckade klasser. 31/8 vill vi se sal 4 fullproppad med slag, sparkar och svett. 11.15 börjar kalaset.Vi kommer bjuda på instruktörer från Aktiverum, Ängelholm, Malmö, Lund och Göteborg denna dag och vi hoppas på en energi utan dess like. Mellan de tre BODYCOMBAT-passen kommer det ligga kampsportsuppvisningar så ni hinner hämta andan och få tillbaka energin i kroppen.ALLA är välkomna till oss på vårt maraton. Vi kommer samla in pengar till Min Stora Dag och känner att en 50 lapp(eller mer) kan vara lagom att lägga som ”träningsavgift”. Alla instruktörer kör gratis och vill man inte träna utan bara lägga pengar är det givetvis välkommet det också.Passet är inte bokningsbart. Ni kan bara kasta er in … /AJ

Våra perfekta kroppar.

Diskuterade med vår kära instruktör Camilla idag om att vara tacksam över att vi har så pass bra kroppar att vi kan träna och leva fullt ut. Visst är det härligt!Vi kom över till ämnet donation och Camilla briljerade över att hon minsann var donator vilket fick mig att skämmas lite. Jag hade inte fyllt i något eller sagt ja till donation. Det har känts lite kusligt att säga ja till en sådan grej.Efter vi lagt på luren laddade jag ner en app. Ja, det finns fa-emej appar för ALLT! Där i fyllde jag enkelt och snabbt i att min kropp fick användas till att rädda andras liv samt forskas på om behovet finns och det känns faktiskt riktigt bra.Jag läste att just nu lever 8000 människor i Sverige i väntan på ett nytt organ vilket är ganska mycket.Jag menar, ska våra perfekta kroppar gå till spillo om vi råkar dö? NEJ, absolut inte! Så bra som vi tar hand om oss själva. Vi borde med stolthet fylla i ett donationskort. Känns faktiskt inte alls kusligt längre ju mer man tänker på det.Ok, mitt halvtaskiga hjärta kanske ingen vill ha, men allt annat är väloljat och servat. 😉 Dit vi ska behövs ingen kropp, dit vi ska räcker det med en god själ, ren energi och förmågan att släppa taget.Hur ser ni på det? Någon som har egna tankar kring ämnet?Önskar er en trevlig måndagskväll och sol, sol, sol. Kram AJ

Sådärja PUCKON, nu är Anja sårad.

Detta är varför jag har en hatkärlek till FB. Framför skärmar hemma i tryggheten sitter små glin som INTE tränar på Aktiverum, som INTE unnar någon någonting i livet och som INTE har någon som helst förståelse för andra människor. TACK alla AKTIVERUM medlemmar som peppar Anja på sin resa, ni är GULD! PUSS PÅ ER. Ni andra som bara delar inlägg utan ha koll på era sk vänner på FB … jag vad säger man? RENSA I RÖRAN.Anja fick givetvis skit för det hon skrev av okända människor som inte ens träffat denna underbara människa och som absolut inte tycker att en småbarnsmamma ska ha mål i livet som handlar om henne själv. Till er säger jag, GÅ Å TRÄNA! /AJHär kommer Anja igen, hon vill gärna besvara glinen …Baksidan…Av det DÄR inlägget som på ett dygn gav över 200 tummar upp på Facebook är de där negativa kommentarerna. Dom må vara få men de sårar ändå och eftersom det här är MIN från daller och deg till fast och fit resa så vill jag gärna ge svar på tal och reda upp en del oklarheter. Jag fick barn för 11 veckor sedan. Mitt tredje. Jag njuter av varenda sekund men saker och ting ser annorlunda ut när man har en fyraåring som hänger i takkronan och en 18 månaders som stoppar allt hon kommer över i mun.Jag kan alltså inte ligga i sängen hela dagarna. Att få snosa på en nyfödd bebis det såg jag till och göra på bb eftersom jag visste att verkligheten skulle komma att se helt annorlunda. Trean må kanske bara ”hänga me” men hon är lika älskad för det. Klart som korvspad att hon är! Behovet av ”egentid” ökade avsevärt efter att hon kommit till oss, både för mig och min make. För att orka ta hand om våra små så måste vi se till att få en stunds andrum. Den stunden får jag på Aktiverum. Men det rullas då inte ut någon röd matta när jag kommer och till skillnad från HIF har jag inte en buss som kommer för att transportera mig till den dagliga träningen. Nä.. Jag får tanka min egen bil. Och köra 4 mil (enkel resa) för att röra på mig.  Jag fick frågan om jag ville ta en bild inför det DÄR inlägget. Det borde jag kanske gjort eftersom många av er reagerade så starkt på hur jag såg ut. Men vet ni vad? Jag tackande nej och valde att publicera bilderna Linda tog på mig innan det ens var snack om att jag skulle ”go public” med min träningsresa. Att sitta på en pilatesboll med plutande läppar är helt enkelt inte min grej.  Jag gör inte v tecknet åt mig själv i spegeln när jag tränar. Och jag använder inte brun utan sol. Jag testade det visserligen en gång men det slutade med att jag fick en allergisk reaktion och istället för att bli gyllenebrun så blev jag lila. Jag är medveten om att en säck potatis i skrivande stund har bättre hållning än mig men det är ju det här som är hela grejen. Det är här jag är just nu. Men istället för att publicera Före bilden efteråt (som alla andra) så valde jag att lägga ut dom nu. Med stolthet. Den där kroppen har ändå gett mig 3 fantastiskt fina flickor och det om något är jag stolt över. Resten kommer bara bli en bonus.Jag tränar i ett par tights som jag hittade i ett reaställ förra våren. Dom kostade mig 70 kr och sprack i sömmen innan jag ens hunnit lämna butiken. Jag har sytt dem. Om och om igen.De andas inte och de har inte någon smart ficka där man kan lägga mobil och träningskort. Och detta skulle kanske likt så många andra kunna hindra mig från att träna men vet ni vad? Det gör det inte!Istället för att skita i träningen pga bristen på träningskläder så stoppar jag sportbh:n full med både träningskort, telefon och småmynt.Jag får ut 4000 kr i föräldrapenning. Jag har inte råd att köpa outfits i regnbågens alla färger, jag får helt enkelt ta det jag har. Till Springtime inser jag förstås att jag kanske måste ha ett par vettiga skor och ett linne som andas så idag bestämde jag mig för att lägga en tia i en börs för varje träningspass jag utfört. För detta skrammel kommer jag lagom till våren  köpa mig en träningsoutfit i någon flashig kulör. Och jag kommer klippa mig, jag lovar. För jag vill då rakt inte att folk ska tro det är Jesus som återuppstått och fått för sig att han skall komma i form.  Folk pratar om träningshets. Vilken träningshets undrar jag då? Den enda träningen jag utfört under 11 veckors tid är snippgympan. Det må va tråkigt men jag kommer iallafall inte att pissa på mig när jag springer milen, det kan jag lova er.Det intressanta är att om jag hade valt och lägga upp en bild på mig själv med truten full av kexchoklad så hade folk förstås gillat att. Kexchoklad ska man unna sig. Ju fler desto bättre. Unnar man sig däremot möjligheten att komma i form så är det direkt de som har behovet av och trycka till en. Till er vill jag säga:Det här är MIN resa och den kommer aldrig handla om vare sig träningshets eller några galna dieter. Jag fick möjligheten och dela med mig av mina tankar på Aktiverums blogg och det är jag tacksam över. Men det är inte personalen på  Aktiverum som ska träna åt mig. Det är fortfarande JAG som måste göra jobbet. Linda kommer inte att göra några hembesök när småbarnslivet krockar med träningen och hon kommer inte att göra armhävningarna åt mig. Däremot kommer hon att peppa mig och få mig att plocka fram de där sista krafterna när jag själv tror att min sista stund är kommen. Jag har en styrka och ett självförtroende som ni uppenbarligen saknar och det är just det som kommer att ta mig över mållinjen 2014.  Ni va många som delade det DÄR inlägget och nu ber jag på mina bara knän.. Dela detta med! Sist men inte minst..Jag kommer att dyka upp på Aktiverums blogg igen men är ni i behov av en mer daglig dos så hittar ni mig här: http://heligabirgitta.wordpress.comAnja.   

Från daller och deg …

I dag har jag nöjet att presentera Anja, vår gäst här på bloggen i Juli månad. Varje månad kommer vi lämna ordet till någon av er som har ett mål, en tanke eller en resa, inre eller yttre, ni vill dela med er av. Här kommer Anjas början …..Från daller och deg till fast och fit…En småbarnsmorsas väg till Springtime2014!Medan ni käkar proteinpannkakor med hallon och blåbär stoppar jag flabben full av ballerinakex och svär över det faktum att maken min glömt förbereda den där kannan med kaffe som är så ovärderlig när man varit uppe sen kl 5 och gjort välling och bytat blöjor på inte bara en utan två och försökt få den tredje att somna om. Det senaste tillskottet är blott 11 veckor. Hon har fått smeknamnet Tre. Tvåan är 18 månader. Och Ettan, ja hon fyller fem bast senare i höst.Själv är jag nyss fyllda 30. Medan resten av klassen sprang 100 meter på högstadiet satt jag gömd bakom gymnastiksalen med en cigg i mungipan. På gymnasiet gjorde jag däremot ”kissande hunden” flera gånger i veckan, jag gick på gruppgympa och drömde om en kropp likt systrarna Graafs. 2008 inledde jag min kärleksaffär med Aktiverum och mamma barn kursen. Den har varit krokig och den har gått både upp och ner men såhär 5 år senare så kan jag med handen på hjärtat säga att vårt förhållande är starkare än någonsin. Kroppen min är det däremot inte. Stark alltså. Magen är mjuk och formbar vilket Ettan gärna påminner mig om: -Mamma, du har ingen bebis i magen längre. Nu är där bara muffins. Jo jag tackar ja! Muffins, kex och ett par kg plockgodis. Medan Ettan får fredagsgottis äter hennes mor både måndags, tisdags och onsdagsgottis. På torsdagen har hon ont i magen och lovar sig själv att då aldrig äta sötsaker igen. Men så kommer fredagen och så plötsligt sitter hon där med chipsrester på bröstet och undrar vad i hela friden det var som hände?Jag är en måndagsmänniska. Jag börjar alltid mitt nya liv på en måndag. Både när det gäller träning och ekonomi. Inköpslistor skrivs och jag tar fram agendan och skriver TRÄNA med stora tjocka bokstäver på minst tre av den kommande veckans dagar. Kommer jag iväg? Självklart. Inte. För när barnen är nattade och det är dags för ”egentid” spenderar jag den allra helst i soffan med ungens gottis på armlängds avstånd.Men det ska bli ändring på det. Med start idag. På en helt vanlig tisdag.Jag har nämligen bestämt mig för att komma i form. I superform. Efter 3 ungar och 30 år fyllda så känner jag att its now or never. Jag går till sängs om kvällarna och drömmer om ett arsle som sitter i nacken. Jag vill kunna göra armhävningar. Och jag vill springa Springtime. Varför vet jag inte riktigt? Jag har ju aldrig sprungit. Inte ens de där 100 metrarna på högstadiet. Jag tror helt enkelt jag behöver en utmaning. Något som inte innebär barnafödande. Men i skrivande stund föder jag hellre 3 ungar till än och springer en meter. Jag gillar inte att svettas, mitt  lokalsinne är lika med noll och jag förstår faktiskt inte varför man väljer och springa när man kan gå.  Tillsammans med Linda har jag nu kommit fram till vad jag SKALL uppnå: – Jag SKALL kunna göra armhävningar. På tårna. Tidigare har jag faktiskt aldrig haft styrkan, orken eller ens lusten att göra en enda.-Jag SKALL gå ner gravidkilona. Det rör sig om 10.-Jag SKALL springa Springtime 2014 men hur i hela friden detta ska gå till det vet jag inte än? Jag får helt enkelt lita på Lindas expertis. Och framförallt.. Göra som hon säger!-Jag SKALL komma i mitt livs bästa form. Arslet mitt ska va så välformat så till och med Klara tappar hakan. Och jag börjar idag. På en helt vanlig tisdag.Jag bjuder er på dessa bilder. Jag menar, det kan ju BARA bli bättre 😉IMG_3767IMG_3768 To be continued…Anja

Team med Marcus o Annie

Idag välkomnar jag mig själv tillbaka från semestern och börjar pumpa ut information till er direkt. Andrianna kommer säkert mata er med fler tankar och idéer längs sommaren och höstens intrång, just wait and see…Torsdagen den 1 augusti 18.30-19.30 kommer Marcus och Annie hålla ett TABATA pass tillsammans och vill givetvis se ett fullt pass framför sig. Det bli Marcus sista pass här på ett tag eftersom han ska till USA och jobba. Någon måste rätta till det där stora landet i väst och vi har fullt förtroende för Marcus .. 😉 Bokning sker som vanligt 24 timmar innan men ni kan börja tagga redan nu. Jag ville sätta in foto på dem båda men Marcus påstår att jag bara har foto på honom där han ser ut som en svärmorsdröm och Annie blir som alla brudar aldrig nöjd med ett enda kort ….Den 24 augusti kämpar vi för livet igen men denna gången på cykel i stan. Mellan 09.00 och 11.00 startar ni med cykel på Sundstorget och tar er runt 4 mil. Hela familjen är välkommen och för att göra det extra mysig finns 3 depåstopp med frukt, grillat och fika. Ni betalar 100:-/person eller 250:-/familj. ALLA intäkter går till Barncancerfonden. För med information om loppet: www.barncancertrampethbg.seJust nu håller vi även på med medlemstidningen som ska ut i brevlådorna i slutet av augusti. trevlig läsning, tävling och mer info om vad som händer i höst under vårt tak. Önskar er en underbar vecka med massor av träning, svett och god mat.KRAM AJ. <3